Sitter i Louises säng och ser glad ut, fånigt glad, leendet går från öra till öra :D

Jag kan inte riktigt förstå hur mycket jag har saknat henne <3 går som i en dröm! Det finns ingen i denna värld som gör mig lyckligare (eller kanske <3)

Louise är för mig äkta vänskap, djupare än något. Louise skulle aldrig vara pinsam tystnad, bråk, svek eller något annat dåligt ord för vänskap.

Louise är den människa jag kan tillbringa veckor med utan att prata med, bara ligga i varsin del av soffan och läsa en bok, herregud vad jag saknat det (varför har jag bara tjockisboken med mig...)

   Den renaste vänskap, den vackraste människan, den underbaraste som finns <3

puss på näsan <3

Det enda jag någonsin önskat var att du skulle se mig. Kan du inte förstå, alla små skolflickors dröm. SE MIG!!! Ge mig det jag behöver. Ge mig det jag förtjänar. Tystnaden är outhärdlig. Jag gör allt, men du ser ingenting, ingenting! Du svävar runt i mitt liv som en tjock dimma, ibland sätter du dig i mitt synfält, men det går inte att röra vid dig. Det är som om du inte finns, som om dimman är en illusion. Ibland är du tunn och vacker, letandes över vattnet en kall höst morgon, klistrar fast dig vid de gulnande löven i träden, jag ser dig. Varför ser du inte mig? Jag vill kliva rakt igenom dig, skrika i ditt huvud, ge dig idéer om att jag är värd att ses. Men jag vågar inte närma mig. Alla broar är brända.

De värsta dagarna, de med störst längtan, då sätter du dig i mitt bakhuvud, suddar bort alla vettiga tankar, trycker på tårkanalen och hela världen bara snurrar. Dessa dagar kommer sällan, men idag är en sådan dag. Du sitter där, hotar med att trycka på tårkanalerna och få mig att bryta ihop totalt, men du får mig inte dit, jag kan skydda mig själv, jag är stark! En tår är inte värd att fällas om inga tårar fälls tillbaka. Hur ska jag veta om du, dimman, fäller tårar för mig?

Snälla se mig, tala till mig, visa att jag betyder något, så som du hela mitt liv betytt allt för mig. Alla vackra viskningar som borde funnits, alla uteblivna kramar som jag längtar efter, alla dagar jag önskat att du sett mig, älskat mig eller åtminstonde visat att du visste att jag fanns.

... <3

Har pluggat på hemtentan de flesta timmarna sen jag gick upp IGÅR!!! Vid typ 10. Sov tre timmar i natt, kunde inte släppa datorn och all information som kom över mig!!! Sjukt taggad :D

Har hittils skrivit ihop ca 4 sidor och orden fortsätter komma, rätt osammanhängande, man iaf :D det är juh bara first draft ;)

imorgon blir det skriva ut och omarbeta :D förberedde utskriftsgrejerna idag med att fylla på mitt kopieringskort ;) (efter att jag sponsrat ett till Veronica, snäll jag!!!)

Så här ser det ut från mitt håll i Veronicas lägenhet (högen med papper, bok, kaffe mm är min...)

hehehehe....

återgår till pluggandet nu :P puss <3