Känslan av din närhet gör mig förvirrad

Förtvivlad och samtidigt lycklig

Jag vet inte vad jag har att vänta

Men det känns som om det räcker att inte veta

Jag önskar dig närnare hela tiden

Vill vara din, i dina armar, i dina tankar

I din värld

Det ogenomträngliga, det svårframkomliga

Som folk kallar kärlek

Det börjar och slutar på samma ställe,

I evigheten

Det går runt runt i cirklar tills man kommer

Till avgörandets stund

Till avgrunsstupet, hängandes på en lina smal

Som en spindeltråd över världen

Måste man bestluta sig

Att bryta sig loss

Eller föralltid fortsätta tillsammans