Direktlänk till inlägg 20 september 2009
Känslomässigt kaos i själen
Önskar att jag kunde förklara för dig
Det är så mycket du borde veta
Som jag inte kan få ur mig
Du är den
Den som betyder
Mer än något annat
Jag vill bara glömma
Vill inte kännas vid
Det som hände
Det är länge sen nu
Men det sitter kvar
Som stora hål
I min trasiga själ
Vänd dig inte bort
När jag behöver prata
Stanna hos mig
När jag berättar vad som hänt
Flytta dig närmare
Och håll om mig
Trösta mig när jag gråter
Lämna mig inte ensam igen
Idag är inte dagen att prata
Det kommer ta tid
Men jag önskar du kan vänta
Och ha förståelse
Du betyder för mig
Som ingen annan har gjort
På gott och ont
Jag har förlåtit allt du skadat
Men smärtan läker inte lika fort
Den fräter sönder
Du borde ha funnits för mig
I mina svåra stunder
Det skulle inte ha varit du som svek
Du skulle hållit mig i dina armar
Och viskat tröstande ord
Men du gjorde aldrig det
Du bara svek och svek
Om och om igen
Du låtsas som det inte hände
Men mitt minne är starkt
Och känslan går inte att blåsa bort
Du kommer nog aldrig läsa mina ord
Du kommer nog aldrig få veta
För jag orkar inte berätta
Hur du har skadat mig
Jag stod på fönsterkarmen
Berädd att ta klivet ut
Men något hindrade mig
Livet hindrade mig
Men du fortsatte svika
Du visste inte hur du påverkade mig
Eller gjorde du det
Och låtsades som ingenting
Jag kan aldrig förlåta
Du borde ha varit där för mig pappa
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
||||
7 |
8 |
9 |
10 |
11 | 12 |
13 |
|||
14 |
15 | 16 | 17 |
18 | 19 |
20 | |||
21 |
22 |
23 |
24 |
25 |
26 |
27 |
|||
28 |
29 |
30 |
|||||||
|